Midsommar = ”Rocken”
Sjösandslända eller åsandslända brukar gemensamt kallas för ”rocken”. De flesta har nog sett de stora dagsländorna som brukar ”dansa” upp och ner på sjönära platser. Det är också nu, kring midsommar, man har bra chans att fånga de lite större öringarna på torrfluga i våra trakter. Både i strömmande vatten och i sjöar.
       

Mer vattenkraft – nej tack!
De flesta av Sveriges vattendrag är påverkade av dammar och kraftverk. Det finns ca 1800 vattenkraftverk i Sverige. Många är små men påverkan på naturen är stor. Rörströmsälven, en mil norr om Rossön, är skyddad i Miljöbalken och en av få mer orörda älvsträckor i länet (finns överledning och dammar högre upp i systemet). Hotingån (Fjällsjöälven) och Rörströmsälven rann tidigare ihop i Bodumsjön men nu leds dessa två ihop i Lesjön. De tidigare forsarna norr om Rossön är torrlagda eller överdämda. Nedan är en bild från Lillflyforsen (Hotingån) innan dammen torrlade sträcka.

Fiskehistorier

De bästa historierna är de som balanserar mellan vad som kan vara sanning och påhitt. Fiskehistorier har av nån anledning förknippats med allt från skarvningar till lögner. Inte är vi sportfiskare såna… Hur som helst är det allmänt känt att gäddor är glupska och kan hugga på det mesta ibland. Likväl brukar fiskesuget efter en vinter vara stort. En ljummen försommarkväll är det svårt att låta bli att inte lufta både fiskegrejerna och sig själv. Detta även om man inte hunnit smörja rullen efter vinterns vila eller kollat hållbarheten på fjolårets lina (som istället borde varit ny). Efter några kast högg årets första gädda, tafsen blev kvar i bilen men det ska nog gå bra… Fisken kommer snällt in mot land efter en kortare kamp. Den sitter inte så hårt. Bra, får gå på retur och växa sig större. Med linan i handen (som man inte ska…) får fisken nya krafter och knycker till, linan går av och den nyinköpta rapalan försvinner med gäddan. Svär tyst, f-n så klantigt! Har en likadan ledad sak i fickan som knyts på linan. Är bara och hoppas att det inte hugger någon mer fisk, vore ju dumt o tappa ett drag till… Efter att ha flyttat några hundra meter högg det igen. Jävlar, ska man inte kunna få fiska i lugn o ro en fin kväll utan att ha en massa fisk som stör och ”stjäl” dragen. Vevar in försiktigt, det får ta rejält med tid. Känns som den förra ungefär, drygt 2 kilo. Sitter löst i en krok, tur tänkte behålla rapalan den här gången. Men, den ser lite konstig ut i munnen. Nog är gäddan lika stor som den förra, exakt lika stor. Den här gången har den dock inte lika tur. Med ett nackgrepp får den följa med upp till bilen och båda dragen tas ur munnen. Både jag och hunden kan va nöjda med fiskelyckan den här kvällen.